agnesdurietz.blogg.se

Det där med att landa på rätt sätt är jag väl inte den bästa på. Eller att överhuvudtaget veta när det blir för mycket. Jag har byggt upp rutiner som jag vant mig vid, att alltid vara på språng. Och när jag inte är på språng, och ska såkallat "landa" slutar det med att jag sover alldeles för mycket. Alldeles för mycket. Landa på rätt sätt är att ta ett bad, träna, ta en promenad. Inte sova utan avbrott. Jag tar på mig för mycket ibland, medan jag samtidigt har ett krav, och det är att allting ska hinnas med, inget ska prioriteras bort. Det gör att jag ibland planerar dygnsplanering. " Ja, jag kan jobba 8-5 idag" "Ja, jag kan ta stallet 5-7 efter jag jobbat" " Jo jag kan komma på förfesten till 8 och sedan utgång till kl tre" "Jo visst jag kan jobba 8-5 imorgon också" haha. Lite så jag funkar. Men jag skyller bara det på mig, jag ska med på allt. Jag ska fixa allt. Ingenting ska prioriteras bort. Även fast jag vet att vissa saker får mer fokus än annat. Och det kan jag bli ledsen över. Att jag kanske glömmer höra av mig till nära och kära.

 

Jag har bestämt mig för att komma igång med träningen igen iallafall. Innan jag sover ihjäl mig efter en stressad och fullproppad vecka + helg. Klart man måste få vila upp sig med sömn, men inte när det vänder på min dygnsrytm.

 

 

Annars då? Jovars, det har ekat lite tomt här..